.

Jepp...helt sant och det är verkligen välkommet nu. Idag är nog den sämsta på länge. Känner mig så nere. Vill bara sätta mig ner och gråta och gråta. Men men....man kan väl inte begära för mycket av livet antar jag.

Funderar verkligen på om det inte sitter någon "där uppe" som bestämmer vad som ska ske i ens liv. Hur kan annars hela livet vända på en femöring?
Usch....jag vet inte om det är hormoner som bubblar i kroppen....( nä INTE gravid)
Om det nu är någon som avgör allt i ens liv......skulle det då inte vara rättvist att få prata med "den personen"? Jag vet iallafall vad jag hade sagt. Tror de flesta vet det faktiskt.

Nä...pallar inte skriva mer.

Tjing